Lärare blir elever för en helg

Jesper Nelsén, Danderyds Gymnasium deltagare av Kleindagarna, januari 2018 

Hur kommer det sig att du hittade hit till Kleindagarna?

Som matematiklärare hör man talas om Kleindagarna och på skolan har vi haft flera lärare här tidigare som uppmuntrar att man söker. Jag är alltid sugen på att utbilda mig av personliga skäl för att undvika att utbildningen blir slentrianmässig. Att få sätta sig i skolbänken för att höra lite svår matematik som man hunnit glömma bort, är både kul och intressant. Det är också inspirerande att vara i den här miljön, och att se alla böcker som finns. Yrkesmässigt är det alltid bra att få nya idéer och insikter; kanske nya sätt att angripa saker i en kurs, att göra det lite svårare och fördjupa sig lite i några delar av kursinnehållet som man kanske inte hade gjort annars. Att få tid att prata med kollegor och lägga massor av tid på att planera en lektion händer inte annars. Här får man verkligen prata matematik, utbyta idéer och se hur andra gör i lugn och ro.

Vad kan lärare från högskolan och gymnasiet lära av varandra?

Framförallt att prata om vad eleverna har för nytta av matematiken och vad man kan göra med matematiken efter gymnasiet. Jag har läst en del matematik, men inte på samma nivå som doktoranderna har här, bara till viss del kan jag svara på frågan ”vad ska man med det här till?” men jag kan inte säga vad en biolog gör med matematik, vilket de som doktorerar här kan berätta om. Det är viktigt att eleverna vet vilka möjligheter som finns, och förhoppningsvis blir eleverna en dag bättre än vad vi är på matematik!

I ett större perspektiv, vad är matematikens roll i samhället?

Matematiken är grunden till allt i samhället, i stort sett ingenting har gjorts utan en matematisk beräkning i grunden. Matematik är inte bara att räkna, utan ett sätt att tänka och förstå världen, man kan till och med använda ett matematiskt förhållningssätt när man funderar på samhällsfrågor. Matematik är ett sätt att skapa ordning, avgöra om utsagor är sanna eller falska, argumentera för någonting, studera egenskaper hos ett objekt, och själva räknandet i sig är en bisyssla. Men behöver vara tydligare med att matematik inte bara är räkning för nördar, eftersom många har en väldigt snäv bild av vad matematik är.

Hur kommer det sig att du blev matematiklärare?

Jag har alltid tyckt att det var roligt, och har alltid haft lätt för matematik, vilket ofta hänger ihop. Jag blev stödlärare i klassen och hjälpte mina klasskamrater och sedan fortsatte det så. Förklarandet och undervisandet lockade.

En av föreläsningarna i år handlar om programmering, något som sedan ska in i matematikundervisningen, vad tycker du om det?

Det är en reform som är väldigt dåligt underbyggd. Programmering ingick inte i lärarutbildningen och det är många som inte har de kunskaper som krävs. Programmering är roligt, men jag hade gärna fått lära mig det från grunden först. Skolorna måste se till att fortbilda matematiklärarna, men det är få skolor som gör det.

Matematik – en demokratifråga

Jenny Homann, Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, deltagare av Kleindagarna januari 2018 

Hur kommer det sig att du är här på Kleindagarna?

Jag vill få lite nya intryck och se om jag kan ha nytta av nånting i min undervisning framöver. Det är mycket man måste hinna smälta, men jag har redan fått många bra idéer från de tre föredrag som vi har haft hittills.

Varför är Kleindagarna viktiga enligt dig?

Att få chansen att få nya idéer till sin undervisning och att få kontakt med matematiklärare från helt olika ställen. Både för att bygga upp ett nätverk och för att få nya perspektiv på det man håller på med. Jag har varit med på andra matematikutbildningar men den här pågår under tre heldagar, vilket ger en chans att fördjupa sig på ett helt annat sätt.

Hur tror du att Kleindagarna kan utveckla dig i din roll som matematiklärare?

Att få nya idéer och inspiration och lära mig saker som jag inte visste innan. För mig är det viktigt att i min undervisning förmedla en glädje för matematiken och det tycker jag att de här dagarna hittills har handlat om.

Programmering är ett nytt inslag i årets Kleindagar, vad tycker du om det?

För mig är programmering nytt och gammalt; jag undervisar redan i programmering, men jag har inte använt det i matematikundervisningen. Det som är nytt för mig är hur programmering kan användas i matematiken; för mig har det snarare varit så att jag har inslag av matematik i programmeringsundervisningen, men nu ska jag vända på det. Det är spännande!

I ett större perspektiv, vad kan matematiken ge samhället?

Matematiken är med överallt och är en jätteviktig komponent. Det är också viktigt ur ett demokratiskt perspektiv, att folk förstår hur matematiken används i till exempel algoritmer på nätet, att veta att det är matematiken som styr där. Och kunna förstå det demokratiska systemet, hur röstningen fungerar, förstå lån och räntor och hur man sköter sin privatekonomi.

Vad har ni gjort under Kleindagarna?

Vi har lyssnat på intressanta föredrag och efter varje föredrag har vi haft gruppdiskussioner för att fånga upp vad vi kan använda i vår undervisning, och bollat idéer inför nästa moment, där vi ska försöka utkristallisera lektionsidéer av detta. Förutom det har vi umgåtts, jag har fått lära känna lärare från hela landet och ätit fantastiskt god mat! Den här miljön är så inspirerande i sig, det är så vackert! Igår fick vi en rundvandring och lite historik om institutet och dess grundare – den var också väldigt spännande och lärorik.

Kleindagarna höjer blicken

Fouzieh Hassankhali, Värmdö Gymnasium deltagare av Kleindagarna, januari 2018 

Hur kommer det sig att du har valt att komma hit till Kleindagarna?

Jag hörde att mina kollegor som varit här tidigare pratade varmt om Kleindagarna, att det är en bra upplevelse, och att man kommer in på bra diskussioner. Då tänkte jag att jag måste prova! Det är jättekul att vara här och träffa nya kollegor som också har olika kompetens och bakgrund.

Varför är Kleindagarna viktiga, enligt dig?

I klassrummet är man ganska ensam och då tycker jag att man tar lite avstånd från själva ämnet. Man tänker mycket i kurser och bedömning och tappar helhetstänket och svårighetsgraden i matematiken, som man har jobbat med på universitetet. Här får man en chans att komma i kontakt med den igen och utmanas, att uppdatera sig själv; även som vuxen behöver man lära sig, det är spännande att själv vara elev igen! Då och då behöver man höja blicken för att få inspiration till utbildningen och jobba med just ämnet. Här är vi i en kreativ miljö och det påverkar också positivt, man blir väldigt inspirerad!

Vad kan gymnasielärare och högskolelärare lära av varandra?

Högskolelärare tar reda på vilka problem vi har på gymnasiet, vad eleverna har svårt för och på vilken nivå de är, och kan då ha realistiska förväntningar på eleverna när de kommer till högskolan. Om det finns broar – samtal mellan lärare på gymnasiet och högskolan ­­– blir det enklare för eleverna, så att de har alla väsentliga kunskaper och vet vad som förväntas av dem.

Vilken roll spelar matematiken i samhället?

En väldigt stor roll. Det eleverna tar med sig är inte bara matematiken i sig utan logiskt tänkande, resonemang och kommunikation som man har stor nytta av i allt man gör. Ju tidigare man kommer i kontakt med matematiken, desto mer nytta har man av den. Man kan avgöra vad man har för fakta, vad alternativen är, vilka lösningsmetoder som finns och vilken lösning som passar ett visst problem. Matematiken hjälper oss att kartlägga situationer vilket behövs i vårt komplicerade samhälle med allt fler valmöjligheter, där ny teknik suddar ut gränserna och där vi får mer och mer input från omvärlden som ständigt utökar vår sfär.

 

Utrymme för avancerade diskussioner

Mirela Tar, Viskastrandsgymnasiet i Borås deltagare av Kleindagarna januari 2018

Hur kommer det sig att du har valt att delta på Kleindagarna?

Jag saknar lite mer avancerade diskussioner på min arbetsplats, och så har det varit på flera skolor som jag har jobbat på. Det är fokus på mycket annat runt om skolan som ska hanteras först, till exempel våld, relationer och liknande, istället för renodlade ämnessamtal. Så jag söker mig till olika ställen för fortbildning, och när jag såg information om Kleindagarna kände jag att wow, dit vill jag!

Hur tror du att Kleindagarna kan utveckla dig i din roll som matematiklärare?

Ofta går jag själv och funderar över min undervisning, men här kan jag få lite fler infallsvinklar på det jag jobbar med. Vissa gör som jag och har liknande idéer, då får man lite mer trygghet i sin egen undervisning och vet att man är på rätt spår.

Vad kan lärare på gymnasiet och i högskolan lära av varandra?

Tillsammans kan vi förbättra övergången mellan gymnasiet och högskolan, se till så att elever som kommer till högskolan har de kunskaper de behöver. Det är viktigt för oss som gymnasielärare att veta vad högskolelärarna förväntar sig att eleverna ska kunna. Det är också viktigt att högskolelärare ser verkligheten från vårt perspektiv, att vi får visa en bild av hur vi undervisar.

I ett större perspektiv, vad är matematikens roll i samhället?

Den enkla förklaringen är att vi behöver matematik för att klara allt: vardagen, livet och jobbet. Man behöver till exempel kunna räkna för att klara av sin egen privatekonomi. I ett större perspektiv kan logik utveckla tankeförmågan så att man klarar sig i alla lägen, i det lilla i vardagen men även i viktiga livsbeslut för att till exempel analysera och dela mål i delmål och prioritera bland dem.

Hej Teresa Opasic, deltagare av Kleindagarna 2017

Teresa Opasic, S:t Eskils gymnasium, Eskilstuna.

Varför är Kleindagarna viktiga enligt dig?

Kleindagarna överbryggar och inspirerar, vi gymnasielärare får träffa folk från högskolan, känna oss som elever och diskutera, det är en ögonöppnare för de som kanske har fastnat i rutiner i undervisningen. Det är bra att själv hamna i elevsituationen om man inte gör det tillräckligt ofta. Jag är redan full med idéer efter första passet. Man lyfts i sin yrkesroll.

Hur kan Kleindagarna utveckla dig i din roll som matematiklärare?

Jag får historiska perspektiv, nya pedagogiska perspektiv genom erfarenhetsutbyte med alla deltagare och idéer till nya lektioner som jag ska försöka förvalta och utveckla vidare.

Vad kan matematiklärare i högskolan och gymnasiet lära av varandra?

Jag tror att högskolan får med sig av pedagogiska idéer och intryck, medan vi som undervisar på lägre nivå kan lyfta oss mer ämnesmässigt, men också givetvis pedagogiskt eftersom vi bland annat får sätta oss i elevrollen utan att helt kunna ämnet.

I ett större perspektiv, hur skulle du beskriva matematikens betydelse i samhället? 

Det är mycket som bygger på matematik i samhället. Det måste finnas någon sorts bevarandekunskap, man ska inte kunna trycka på en knapp och inte veta om resultatet stämmer, det måste finnas ett tänk bakom som är uppbyggt av matematik. Det är enkelt att använda en miniräknare och få fram rätt svar, men hur vet du att du gjort rätt? Mycket kunskap bygger på matematik; arkitektur, programmering, byggmaskiner, kemi, teknik tycker jag bygger på matematik. Dessutom är matematik roligt, att få använda hjärnan till att räkna ut saker det är ju jättekul!

Vad har du för förväntningar inför resten av helgen?

Åh, det bara bubblar i mig jag vill veta allt och mycket. Det började bra med en både inspirerande och intressant föreläsning, min nyfikenhet väcktes, jag hoppas och tror det blir lika bra om inte bättre under resten av helgen.

Hej Camilla Nilsson, deltagare av Kleindagarna 2017

Camilla Nilsson, Sandbackaskolan i Arvidsjaur.

Varför är Kleindagarna viktiga enligt dig?

Kleindagarna är viktiga för att man får kontakt med andra lärare, det är alltid bra med erfarenhetsutbyten och när man ses under lite längre tid så får man chansen att verkligen prata och diskutera. Sen är det också intressant att få lite mer matematik, annars är fokus ofta på andra delar så som t.ex. didaktik, men just en fortbildning i matematik är inte så vanligt. Det känns jätteroligt!

Hur kan Kleindagarna utveckla dig i din roll som matematiklärare?

Att få nya idéer och infallsvinklar är alltid viktigt. Att också få kunskap inom områden som man glömt bort eller läst för länge sedan gör att man blir påmind igen och kan färga och göra undervisningen bättre. Det som vi gjorde idag var helt nytt, jag har aldrig läst om sfärisk geometri, så det var väldigt intressant. Redan nu, efter en halv dag, har jag fått idéer till nya lektioner.

Vad kan matematiklärare i högskolan och gymnasiet lära av varandra?

Vi lär av varandra genom att dela erfarenheter, från gymnasiet så behöver vi veta vad vi ska utbilda till, vad det är man vill få, hur en gymnasielev ska vara när den kommer till högskolan. Högskolan får samtidigt en bild av hur verkligheten ser ut i gymnasieskolan. Att lära känna varandras system litegrann, känns som en viktig sak.

I ett större perspektiv, hur skulle du beskriva matematikens betydelse i samhället? 

Matematiken är grunden i så mycket. Utan matematik så kan samhället inte byggas vidare, den är en stor stöttepelare för så många andra yrken och områden. Utan matematiken faller samhället på något sätt. Matematik behövs också i vardagen, men det är inte den matematik vi håller på med här.