Svenska elever tragglar med matematiken i skolan. Enligt gymnasieläraren Beata-Jasmin Hussain kan lärarna själva vara med och driva nödvändig förändring. “Vi behöver lyfta blicken upp ur läroböckerna och hitta spännande tillämpningar av matematiken”, säger hon.

Matematik är idag det ämne som flest elever inte har godkänt i när de slutar årskurs nio – cirka tio procent klarar inte de uppsatta målen. En nyligen publicerad avhandling har undersökt orsakerna till att elever inte klarar matematiken och vanliga anledningar var olust eller oro inför att ägna sig åt matematik, stökig miljö i klassrummet, täta lärarbyten och bristande motivation.

Vad ska göras för att åstadkomma förändring – på sikt? Vilket ansvar har lärarna? Enligt BeataJasmin Hussain, matematiklärare på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna, förlitar sig allt för många lärare på läromedel och följer slaviskt upplägget i böckerna.

– Trots matematiklyftet och andra insatser förknippas ofta matematiklektioner med att räkna i boken utan att eleverna vet vad de faktiskt håller på med. Tiden är en kritisk faktor. Lärarna blir stressade och kör det “säkra kortet”, säger hon.

– Att ha tillgång till färdiga lektioner kan vara ett sätt för många lärare att våga släppa boken och kunna lita på att eleverna lär sig ibland mer genom en laboration än 20 matte-uppgifter.

Enligt Beata måste undervisning i matematik på alla nivåerkonkretiseras.

– Vi lärare behöver lyfta blicken upp ur läroböckerna och hitta spännande tillämpningar av matematiken. Då skulle eleverna engagera sig mer, kunna arbeta genom att utforska själva och bli mer benägna att nöta räkneexempel för att sedan kunna arbeta med problemlösning. 

Hyllar Kleindagarna

Beata ser att elever som i vanliga fall drar sig för att “räkna i boken” upptäcker att de klarar av laborationer och praktiska tillämpningar.

– Därför är Kleindagarna så viktiga för oss lärare, eftersom vi också behöver få inspiration, insikt och konkreta exempel som vi kan sedan anpassa och använda i vår undervisning.

Beata deltog iKleindagarna i januari. Hon beskriver dem som några av de absolut bästa kompetensutvecklingsdagarna hon deltagit i.

– Kleindagarna sammanstrålar forskare och lärare för att ta del av forskning som pågår och sedan kunna diskutera hur den kan användas i klassrummet för att höja elevernas motivation för ämnet och förståelse för matematik i praktiken. Dagarna var välplanerade med ett genomtänkt program. Jag fick många idéer till olika kurser och områden inom matematik och programmering.

Vad vill du säga till andra mattelärare som funderar på att söka till Kleindagarna?

– Att de ska söka! Det är väldigt inspirerande och lärorikt. Jag är glad över att det kommer finnas möjlighet att kunna delta i en fortsättningskonferens, den ska jag söka till! Kleindagarna är ett fantastiskt forum för oss gymnasielärare att ta del av forskningen, men också kunna inspirera varandra att använda forskningen till att inspirera elever.