Felix Falk

Foto: Håkan Målbäck

När Felix Falk bestämde sig för att introducera en algebraaktivitet som hade tagits på Kleindagarna fick han direkt ett genomslag i sin gymnasieklass i Åmål. ”Det blev en av de mest engagerande lektionerna jag hållit med den gruppen”, säger han.

Målsättningen med Kleindagarna är, just, att skapa lektioner som ger genomslag direkt i klassrum. Och för Felix Falk, fysiklärare på Karlbergsgymnasiet i Åmål, var det alltså precis vad som skedde.

– Det var härligt att låta matematiken och undervisning för lärande stå helt i fokus, utan distraktioner som kursplaner, bedömning eller tidspress, säger han med distans till utbildningsdagarna, som han beskriver som trivsamma, lyxiga och utmanande.

Annars har coronapandemin satt vissa tydliga bromsklossar i skolans värld.

– Jag har precis som så många andra, kastats in i att få undervisningen att fungera hjälpligt på distans. Därför har jag inte haft utrymme för de finare detaljerna eller upplägg som kräver mycket interaktion mellan eleverna. 

Brummer & Partners finansierar hela Kleindagarna. Varför är det viktigt att bolag tar ansvar för matematiklärarnas fortbildning?    

– Principiellt tycker jag att staten, universiteten och liknande aktörer borde ansvara för matematiklärares fortbildning. Det skulle vara en säkrare garant för likvärdighet och möjligheten ha som sitt enda fokus att möjliggöra bästa möjliga undervisning och samhällsnytta.

 Betygsättning fokus för samarbete

Felix har arbetat som gymnasielärare i fem år, och upplever att det finns en viss tillbakagång till mer lärarledd undervisning, och att de mer problemlösande och diskussionsdrivna delarna är mer genomtänkta när de utförs.

– Detta är i grunden positivt, även om det finns en viss risk att man som lärare lutar sig tillbaka för mycket. På en del skolor där matematiklyftet fått bra förutsättningar från skolledningen har lektionsplaneringar och konkreta diskussioner blivit bättre och vanligare. Jag hoppas att det är vägen som svensk skola väljer, säger Felix.

Samtidigt säger han sig se en trend mot att allt mer fokus för samarbete handlar om betygssättning.

– Det riskerar att ta fokus från att planera undervisning för lärande. Det är den vägen jag är rädd för att vi väljer, med mer ständig skarp bedömning, övningar som anpassas för att vara bedömningsbara och starkare känsla av kontroll och stress hos elever i vardagssituationer kring matte.

Behöver lärare göra matematiken roligare och mer intressant?

– Mer relevant för eleverna i deras situation, absolut… Men det är ännu viktigare att göra det möjligt att klara av matematiken för de som tycker det är svårast och jobbigast. Jakten på ”roligare” har jag ofta upplevt som destruktiv då det ändå lätt genomskådas och ses som krystat av eleverna, och om det inte upplevs som roligt tappar det i legitimitet. Så gärna ta med relevans och intresseväckande intron eller liknande, men bara om det går att få genuint.

Varför är det så viktigt att överbrygga glappet mellan gymnasiet och högskolan?

– Det är många som vittnar om en chock när de kommer till de tyngre matematiska utbildningarna på högskolan. Att minska avhoppen som beror på bristande matematikförkunskaper från dessa utbildningar är ju både samhällsekonomiskt viktigt och bra för individers självförtroende. 

Hur utmanar man som lärare de ”superavancerade” eleverna?

– Jag har sällan tyckt att det är svårt, så länge de inte är ensamma i klassrummet. Det går att slå upp eller leta fram massor av extrauppgifter på hög nivå finns. Det går ofta att koppla till det klassen gör just nu, och dessa elever är ofta självgående när de fått en riktning. Men det är viktigt att ta sig tid och visa intresse och förbereda uppgifter, och sedan ha kortare avstämningar för att följa utvecklingen och föreslå nya utmaningar. 

Resurstimme gav tydliga effekter

I svensk skola pågår just nu en debatt om hur lärare kan, bör eller ska lyfta eleven i sitt matematiska självförtroende. Ur Felix perspektiv att se det saknar svensk skola tid, plats och strukturer att göra det på ett enkelt och mer självklart sätt.

– Det behövs stödfunktioner runt om eller av läraren själv på andra tider, med syfte till att eleven ska klara av att delta i den ordinarie undervisningen. Det måste vara proaktivt och sättas in innan eleven misslyckats på prov eller liknande skarpa bedömningssituationer.

På Felix första arbetsplats, Göteborgs Tekniska College i Göteborg, infördes en extra resurstimme i matte.

– De elever som i vanliga fall hade svårt och som fått en ”preppning” inför veckans lektioner på måndag morgon kunde plötsligt svara före kompisarna på en del av de frågor som uppstod. Det är den enskilt största självförtroendebyggande effekt jag sett på någon stödinsats.