Idag är sista ansökningsdag till Kleindagarna 2015. I år anordnas Kleindagarna vid två tillfällen – dubbelt så många som tidigare år. Ansökan gör du här.

TJ

Kleindagarna har pratat med Torbjörn Jansson, mattelärare på Tullängsgymnasiet i Örebro som deltog i Kleindagarna 2011.  Torbjörn har arbetat som lärare i 30 år. Han var från början intresserad av idrottsläraryrket, men insåg snart att man inte bara kunde hålla sig till ett ämne hela livet. Han valde då till matematiken – ett val han inte ångrat. 

Vad är Kleindagarna för dig?

Kleindagarna var ett tillfälle att samla både lärare från gymnasiet och universitet och högskola för att helt enkelt ta fram framtidens matematikundervisning. Anledningen till att jag följde med från början var att Kleindagarna gav en chans att träffa likasinnade under flera dagar.

Jag tar alla chanser man kan få att gå på fortbildningar om jag tror att de kan ge mig något. Det finns den typen av fortbildning som Matematikbiennalen, där flera tusen människor deltar. Där finns självklart många bra föreläsningar, men det blir opersonligt.  Kleindagarna har en styrka i att det sker i så litet format. När jag deltog var vi drygt 30 personer totalt, vilket gjorde det lätt att lära känna varann. 

Varför är dagarna så betydelsefulla?

Dagarna möjliggör möte mellan lärare på gymnasium och de som verkar på högskolan och ger dessutom möjlighet till dialog mellan gymnasielärarna. De som söker sig till sådana här initiativ är ofta väldigt intresserade av att utveckla lärandet, vilket ger goda förutsättningar för ett bra möte. Man lär känna varandra och utbyter erfarenheter under betydligt lugnare former än i sin hemmamiljö eller vid större fortbildningstillfällen. För att utvecklas som lärare behövs både ny information och nya sätt att undervisa. Det går inte att säga att det ena är viktigare än det andra, när det kommer till det kollegiala lärandet kontra kunskapen om själva ämnet matematik i sig.

Dessutom var dagarna anpassade för att skapa direkt nytta i undervisningen. Föreläsningarna följdes upp av väldigt konkreta gruppdiskussioner som gjorde det möjligt att koppla det vi lärt oss till verksamheten i klassrummen.

Hur har Kleindagarna utvecklat dig som lärare?

Att träffa andra som tänker i samma banor gav extra motivation. Dessutom har de lektioner som vi tillsammans tog fram varit till stor nytta i klassrummet. De är ämnade att fungera som introduktionslektioner när man introducerar en ny del av matematiken. Tanken är att de ska inspirera och engagera eleverna. För mig har det fungerat väldigt bra.

På Kleindagarna möts lärare från gymnasiet respektive akademin – vad har ni lärt er av varandra?

Jag tror det var nyttigt att vi fick tillfälle att dela varandras syn på vad matematik var. Vi gymnasielärare har ju alla läst på universitet, men att få tala med universitetslärare vad de tycker att våra elever ska kunna när de kommer till universitetet var givande för bägge grupperna. Det behövs verkligen en samsyn vad eleverna ska kunna när de lämnar gymnasiet och jag tror att det är lättare att komma framåt i diskussionerna när man möts under sådana former som vi gjorde under Kleindagarna.

Vad har kunskapen inom matematik för betydelse för det svenska samhället i stort?

Ju mer matematik man kan, desto mer får man också ut av den. Många människor påstår att de inte använder matematik, fast de gör det. Ett problem är att man försöker se en direkt nytta av matematiken, ”Vad har jag för nytta av det här nu?”, ”Vad ska jag kunna det här för?”. Matematik ses i alltför låg grad som ett bildningsämne.

Man kan se på det som man ser på idrott. När man drar iväg på en löprunda eller när man går till gymmet tränar man kroppen för att den ska må bra, för att man ska må allmänt fysiskt bättre i framtiden. Matte tränar man för att hjärnan ska må bra, för att öka problemlösningsförmågan.

Vad tror du att initiativ som Kleindagarna kan ge eleverna i framtiden? 

Jag tror att Kleindagarna och liknande initativ kan bidra till en bredare syn på matematikämnet. Förhoppningsvis kan det leda till att fler elever lär sig mer matte, och framför allt blir mer intresserade av ämnet. Rent krasst hoppas jag också att det leder till att fler söker matematikintensiva utbildningar. Jag kan tänka mig att många jobb i framtiden kräver det.