Cliff Robinson: “Det behövs både frihet, samarbete mellan kollegor och kontinuerlig fortbildning för lärare”

Foto: Håkan Målbäck

Cliff Robinson har en bakgrund som civilingenjör inom teknisk fysik. Efter många års arbete inom både labb och produktion kompletterade han sin utbildning med pedagogik och har därefter jobbat som matematiklärare de senaste femton åren.

För närvarande undervisar Cliff Robinson på Rosendalsgymnasiet i Uppsala. Han deltog under Kleindagarna i januari 2020. Vi inleder vårt samtal med att fråga om hans största drivkrafter.

– Det bästa med mitt jobb är att få följa elevernas utveckling och se att de lär sig mycket. Jag skulle beskriva det som en parallell process, de utvecklas men det gör även jag själv under resans gång, förklarar Cliff och fortsätter:

– Läraryrket är ett ganska fritt yrke på ett sätt. Det är ingen som rusar in i klassrummet och säger åt dig hur du ska undervisa. De flesta lärare utformar sina lektioner efter eget huvud vilket har sina för-och nackdelar. För stor frihet är inte bra men däremot en medelväg. Det behövs både frihet, samarbete mellan kollegor och kontinuerlig fortbildning för lärare.

Vad betyder Kleindagarna för dig?

– Det var en fantastiskt generös fortbildning inom det egna ämnet. Läraryrket innehåller många övergripande fortbildningar men det är inte så vanligt att de är ämnesinriktade. Jag tyckte det var skönt att kunna fokusera ordentligt på mitt område. Det är väldigt viktigt att få möjlighet till det. 

Vad tror du att initiativ som Kleindagarna kan ge eleverna i framtiden? 

– Förhoppningsvis kommer sådana initiativ ge ringar på vattnet. Eleverna väljer varken lärare eller lärobok själva. Ofta är böckerna fyllda av uppgifter som liknar varandra och det är brist på öppna problemlösningsuppgifter. Genom Kleindagarna kan lärare få nya infallsvinklar och därmed ge elever ett breddat perspektiv kring vad matematik egentligen är för någonting. 

Varför är det så viktigt att överbrygga glappet mellan gymnasiet och högskolan?

– Jag tror att många elever kan få en chock om de valt en eftergymnasial utbildning som innehåller mycket matte om de egna kunskaperna inte räcker till. Skolverket har direktiv som vi lärare följer men det är nyttigt att gymnasielärare får möta universitetslärare för att undvika glappet som finns och som gör att eleverna hamnar i en jobbig situation. Under Kleindagarna fick vi gymnasielärare höra vad som är viktigt inom akademin. Det var intressant att få lyssna till lärarnas erfarenheter.

Hur utmanar du som lärare de elever som håller högre nivå än kursplanen?

– För de riktigt duktiga eleverna brukar jag se till att ha en samling med problem som är annorlunda mot böckerna. Jag hittar ofta dessa uppgifter i litteratur eller genom forum på nätet. I mån av tid får eleverna jobba med dessa problem och diskutera lösningar tillsammans med mig vilket är otroligt kul. Vissa elever är helt outstanding på matte och håller en högre nivå än vad jag gör. En av mina tidigare elever doktorerar inom matematik, han läste universitetskurser på gymnasiet och plöjde en bok om komplex analys som skönlitteratur. 

Vilka insatser är bra att ta till för de elever som kämpar med att nå målen i matematik? Har du erfarenhet av något särskilt som fått märkbar effekt?

– För mig handlar det mycket om psykologi, vilken relation man har till eleven. Jag glömmer aldrig en tidigare elev som tyckte att matte var svårt och aldrig ställde några frågor. Under en lektion ställde jag en fråga till eleven och fick svaret “det vet jag inte”. Även om det var något som jag förväntade mig att eleverna hade fått lära sig tidigare så svarade jag “vad modig du är som törs säga att du inte vet!” Efter det började eleven ställa frågor under mina lektioner. 

Cliff beskriver vidare vad alla matematiklärare bör ha i åtanke:

– Som lärare är det viktigt att öppna upp för samtal om matematik och hur man löser problem. Alla elever har resonemang, även om resonemangen kan vara felaktiga. Det kan vara klurigt att förstå hur en elev tänker men om man lyckas diskutera tillsammans har man möjlighet att komma vidare.

Vad har kunskaper inom matematik för betydelse för samhället i stort?

– På det personliga planet upplever jag att det är vanligt att vi i vår tid utsätts för impulser av alla möjliga slag, det kan exempelvis bli ganska hattigt och fnattigt i sociala medier. Inom matematiken däremot får man lära sig att följa ett tankespår på längre sikt och se vart det leder. Förutom den goda känslan i tillvaron har matte en viktig roll att fylla för samhället. Människor har ett behov av förståelse och mattekunskaper är verktyg för att förstå världen vi lever i. Därför är det viktigt att ämnet får stöd och satsas på.

Vad vill du säga till andra som funderar på att ansöka till Kleindagarna?

– Jag rekommenderar varmt att söka. Det är en fantastisk fortbildning där man dessutom får lära känna nya branschkollegor i hela landet.