Johan Bergdahl

Foto: Håkan Målbäck

Johan Bergdahl har undervisat i matematik och fysik på gymnasiet sedan 1988. Han växte upp med lärare i släkten så pedagogik och utbildning fick tidigt en central roll. Dessutom har han arbetat med ungdomar större delen av sitt liv, från tiden som elitidrottare i fäktning. Ett yrkesval där han skulle få kombinera dessa delar föll sig därför naturligt.

Att Johan brinner för det han gör råder det ingen tvekan om. Sporren handlar om att skapa rätt förutsättningar för elevers utveckling.

– I mitt yrke har jag chans att hjälpa ungdomar på rätt väg, bygga upp deras självförtroende och följa deras framsteg. Det händer väldigt mycket i deras ålder och att tillsammans skapa en bra grund för dem att stå på inför framtiden är väldigt fint.

Du medverkade under Kleindagarna i januari 2020. Hur skulle du beskriva din upplevelse?

– Jag är imponerad över Kleindagarnas välplanerade upplägg. Vi möttes av en fantastisk miljö på Institut Mittag-Leffler med historiska inslag i matematikens centrum. Hela stämningen var familjär, avslappnad och välkomnande. Det var värdefullt att få lyssna till föreläsningar av god kvalitet som gav en inblick i hur högskolan arbetar. Såväl professorer som gymnasielärare kändes som ett team, det var lätt att tala med alla. Att tillsammans utveckla nya pedagogiska idéer var synnerligen trevligt och givande.

Har du kunnat ta med dig något från Kleindagarna till ditt arbete?

– Ja, både teoretiskt och praktiskt. Det känns bra att ha fått knyta kontakter med andra lärare, exempelvis från Göteborgs universitet som jag vet att jag kan bolla med vid behov. I klassrummet har jag kunnat förmedla nya infallsvinklar om vad matematik kan leda till efter gymnasiet och implementerat det framtagna lektionsmaterialet. Även nu i efterhand går jag in och hämtar inspiration från banken med uppgifter på Kleindagarnas sajt som jag sedan anpassar till elevernas nivå.

Vilka insatser är bra att ta till för de elever som kämpar med att nå målen i matematik?

–  För att lyckas som lärare räcker det inte att besitta en hög kunskapsnivå, du måste också kunna kommunicera på ett bra sätt med eleverna. Det finns en matterädsla bland många. Lärare behöver tidigt förmedla att matematik är ett övningsämne som kräver att eleven både lyssnar under genomgångar och tränar mycket själv. Precis som med allt annat – för att bli en bra bilförare räcker det inte med att enbart sitta i passagerarsätet, du måste köra. De flesta kan gå långt i matte om de bara övar. Det gäller att vara ödmjuk, ge beröm längs vägen och successivt bygga på kunskap steg för steg, beskriver Johan och fortsätter:

– Att ta sig över tröskeln handlar i mångt och mycket om att skapa respekt för ämnet och få eleven att ta lektionerna seriöst. När trovärdigheten är på plats behöver självförtroendet byggas upp, med hjälp av uppmuntran. Jag låter mina elever genomföra veckotest som är till för dem själva, för att de ska kunna se hur långt de nått och därigenom lära sig ta ansvar för sitt eget lärande. När det väl lossnar för dem går det mesta av bara farten och det om något är stimulerande.

Vad har kunskaper inom matematik för betydelse i stort?

– Matematik lägger grunden för att optimera vardagen. Med kunskaper i ämnet kommer du att kunna föra logiska resonemang och ta egna beslut utan att luras eller styras av andra. Många beräkningar sker utan att vi reflekterar över det. Det kan handla om allt från att beräkna tid till att prioritera vilken ordning du ska utföra dagens uppgifter. Jag brukar också säga att mattekunskaper krävs för att klara skolan, bli behörig för att gå vidare till högre utbildningar och få med rätt verktyg. Det gäller inte bara matteintensiva program, ämnet hänger samman med såväl teknik som naturvetenskap och samhällsvetenskap, förklarar Johan och tillägger:

– Matte hjälper oss att få en bra blick över världen, kunna bedöma sannolikheter och analysera statistik. Kalkyler ligger bakom all digitalisering. Såväl bildbehandlingsprogram som spel bygger på beräkningar och det är viktigt att förmedla helhetsbilden för elever.

Varför behöver Sverige satsa på undervisning i matematik?

– För att genomföra en intressant utbildning krävs en hög kompetensnivå och stor kreativitet bland mattelärarna. Det gäller för matematiklärare på alla nivåer i utbildningssystemet. En satsning behövs för att lyfta matematik som ämne. Med ökad ämneskunskap och högre kvalitet på pedagogiken kan vi skapa ett tidigt intresse bland elever och få dem att nå längre.

Vad vill du säga till andra mattelärare som funderar på att ansöka till Kleindagarna?

– Det är en fantastisk och exklusiv möjlighet. Jag ser tillbaka på Kleindagarna med glädje, det är ett minne för livet och jag känner mig hedrad över att ha fått vara en av deltagarna.