“Nyckeln ligger i att inte bara förstå matematiken utan att också räkna, räkna, räkna massor av tal för att komma upp till rätt nivå, något som alla gymnasielärare borde förespråka.”

Foto: Håkan Målbäck

Foto: Håkan Målbäck

Anders Logg har undervisat i matematik sedan 1996. Efter en klassisk doktorandtid, post doc i USA och sju år i ett norskt forskningslabb återvände han 2013 till Chalmers där han själv studerade som ung.

Idag arbetar Anders som professor i beräkningsmatematik. Vi inleder samtalet med att be honom beskriva det allra bästa med sitt nuvarande jobb.

– Det bästa med mitt jobb är att jag får ägna mig lika mycket åt forskning som undervisning. Forskningen är kopplad till undervisningen och tvärtom – att få växla mellan dessa delar är inspirerande. 

Anders deltog under Kleindagarna i januari 2020 som föreläsare och introducerade gymnasielärarna till material från sin nya bok “Matematisk analys och linjär algebra” som han skrivit tillsammans med kollegor. 

– Genom introduktionen av bokens innehåll fick gymnasielärarna grepp om vad vi gör på högskolan och jag fick en bekräftelse från dem att våra lektioner fungerar bra.  Den matematik vi lär ut på högskolan fungerar också på gymnasiet, om än i något förenklad form.

Hur skulle du beskriva din upplevelse av Kleindagarna?

– Det var spännande att möta de motiverade gymnasielärarna och få en inblick i deras arbete. Sedan är omgivningen på Institut Mittag-Leffler fantastisk, det var inspirerande att röra sig i de lokalerna. Jag hade trevligt när jag var med!

Varför är det viktigt att överbrygga glappet mellan gymnasiet och högskolan?

– Jag själv håller i maskinprogrammets första mattekurs och möter många elever som kommer direkt från gymnasiet. På Chalmers testar vi deras förkunskaper genom att köra ett prov när de börjar hos oss. Resultatet på detta diagnostiska prov har försämrats markant under åren, med en tydlig nedgång under 90-talet som sedan har permanentats. Det gör att vi får lägga in två veckors hårdkörning i gymnasiematte först innan vi kan gå vidare. Eleverna är drivna och brukar klara det bra men det hade underlättat om glappet varit mindre. Nyckeln ligger i att inte bara förstå matematiken utan att också räkna, räkna, räkna massor av tal för att komma upp till rätt nivå, något som alla gymnasielärare borde förespråka. Ibland glöms det bort att matematik är en praktisk färdighet, som att spela piano eller fotboll. Det krävs många timmars övning i att räkna snabbt och rätt.

Vad har kunskaper inom matematik för betydelse för samhället i stort och varför är det viktigt att vi satsar på undervisning i ämnet?

– Matematiken är grunden för all naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. I takt med att vi bygger allt mer komplexa samhällen utgör matte en allt större del av vår värld. Kunskaper inom matematik gör det möjligt att föra avancerade, vetenskapliga resonemang. Jag leder nu  ett nationellt kompetenscenter under namnet “Digital Twin Cities Centre” där vi bygger matematiska modeller och visualiserar städer som stora komplexa system. Det handlar om att fatta så bra beslut som möjligt för invånarna, sänka kostnader och undvika misstag under uppbyggnaden. Med matematiken kan man modellera, simulera och optimera oavsett om det handlar om vindförhållanden eller spridning av sjukdomar.

Vad vill du säga till andra som funderar på att ansöka till Kleindagarna?

– Det är utan tvekan en fantastisk möjlighet att få delta. Ansök till Kleindagarna, även om du redan brinner för ämnet.

Föregående
Föregående

“Det är när eleverna har roligt på matematiklektionerna som det händer något”

Nästa
Nästa

Mikael Cronhjort: Det som betyder allra mest är att man samlas från många olika sammanhang och bakgrunder för att diskutera viktiga frågor om undervisning