Mikael Cronhjort: Det som betyder allra mest är att man samlas från många olika sammanhang och bakgrunder för att diskutera viktiga frågor om undervisning
Foto: Håkan Målbäck
Mikael Cronhjort är ledamot i Svenska kommittén för matematikutbildning som har Kleindagarna som ett hjärteprojekt. Vi ringer upp honom för att prata om hans engagemang och diskutera matematikundervisningens stora betydelse i samhället.
Hej Mikael! Berätta om ditt jobb, vad gör du idag och hur hamnade du där?
– Jag började undervisa i matematik eftersom det ingick när jag var doktorand i teoretisk fysik. Ju mer jag undervisade desto mer fascinerad blev jag av pedagogiken. Dels fick jag bättre koll på ämnet själv och dels fick jag många intressanta frågor från studenterna. Jag upptäckte att det fanns en stor utmaning i att lära ut på ett bra sätt, förklarar Mikael och fortsätter:
– Sedan dess har jag både undervisat elever på gymnasiet och studenter på KTH. Jag har också varit pedagogisk utvecklare, undervisat lärare och drivit projekt som syftar till att förbättra undervisningen. Just nu jobbar jag med lärarutbildningen på högskolan i Gävle.
Vilken är din stora drivkraft som får dig att gå till jobbet varje dag?
– Att få undervisa studenter, se hur de lär sig och utvecklas är en stark drivkraft för mig. Ibland får jag höra riktigt gripande berättelser om vad jag som lärare har betytt. Det händer att jag sätter upp formuleringar från utvärderingar på väggen, exempelvis om hur mina studenters syn har förändrats, för att de är så gripande. Det påminner mig själv om hur viktigt mitt jobb är. Att skapa ökat intresse för matematiken och undervisa spelar roll i människors liv.
Du är engagerad i Kleindagarna, vad betyder initiativet för dig?
– Jag tycker att det har varit väldigt roligt att vara med. Det som betyder allra mest är att man samlas från många olika sammanhang och bakgrunder för att diskutera viktiga frågor om undervisning. Dessutom omges man av människor som vill saker och miljön är trevlig.
Har du själv kunnat ta med dig något från Kleindagarna till ditt arbete?
– Ja, som inspirationskälla genom att jag har tagit med mig tankar som jag sedan kunnat driva vidare vilket i sig fött nya projekt. Men också när jag handlett studenter som gjort examensarbete och visat dem användbara saker från Kleindagarna, exempelvis en pedagogisk modell, 5E, som står för engagement, exploration, explanation, elaboration, evaluation. Och inte minst har Kleindagarna medfört värdefulla kontakter.
Varför är det viktigt att överbrygga glappet mellan gymnasiet och högskolan?
– För att många saker skiljer sig åt och elever ska få en så smidig övergång som möjligt från gymnasiet till högskolan. Det är också viktigt för lärarna som kan lära av varandra. Det finns skillnader mellan hur gymnasielärare och högskolelärare undervisar. Medan ämnet står i fokus på högskolan har gymnasiet större fokus på lärandet. Gymnasiet kan behöva mer fördjupning i matte och högskolan kan lära sig mer om pedagogik.
Vilken betydelse har kunskaper inom matematik för det svenska samhället i stort?
– Under hela studietiden var det fysik som intresserade mig mest och teoretisk fysik var mitt stora ämne som doktorand. Men matematik är nyckeln till både fysik, teknik, kemi och stora delar inom biologin. Samtliga ämnen är jätteviktiga att ha kunskaper inom för att vi ska kunna utveckla bra teknik och fatta bra beslut i samhället. Vi måste också ha en välutbildad befolkning för att demokratin ska leda till bra beslut.
Vad vill du säga till de lärare som funderar på att ansöka till Kleindagarna?
– Jag skulle vilja uppmuntra dem och säga: gör det! Det är väldigt givande.