Ninni Carlsund: “En stor förlust för Sverige att många elever blir avskräckta från matte”
För Ninni Carlsund, universitetslektor i matematik på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan), är det tydligt att kunskapsglappet mellan gymnasiet och högre studier inom matematik är för stort. Under sin medverkan på Kleindagarna ville hon bidra till att inspirera och öppna nya dörrar till en annan sorts matte.
– Redan på gymnasiet har eleverna tillräckliga kunskaper för att räkna på saker som är mer avancerade än kursplanen erbjuder. Det är jätteviktigt att de får den insikten, säger Ninni.
Bild från Kliendagarna
Ninni Carlsund började sin akademiska karriär inom fysik. Där fascinerades hon av att det gick att beskriva verkligheten med matematiska formler. I sin forskning tittade hon närmare på svårlösta ekvationer, vilket ledde henne in på numeriska metoder. Idag är hon lektor i numerisk analys vid institutionen för matematik på KTH.
– Numeriska metoder är ett ämne inom matematiken där man använder datorer för att hjälpa till med beräkningarna. Ett typiskt tillämpningsområde kan vara att man har ett buckligt område och vill veta volymen. Det är ett sätt att förenkla verkligheten så att den går att räkna ut, förklarar Ninni.
Som mattelärare på KTH tar hon emot många förstaårsstudenter. För Ninni och kollegorna är det tydligt att det finns ett stort kunskapsglapp mellan gymnasiet och högskolan. När hon fick förfrågan om att delta som föreläsare på Kleindagarna var svaret därför givet.
– Jag vill hjälpa till att förmedla att matte är roligt. Jag har en känsla av att många gymnasieelever är nyfikna på matte men blir avskräckta för att det är ett tråkigt ämne. Det är synd och en stor förlust för Sverige, säger Ninni.
Ville visa ett annat slags matte
Valet av föreläsningsämne var något Ninni funderade länge på. Hon ville prata om något som går att begripa även för personer som inte läst matte på universitet, men som samtidigt kunde visa et annat slags matte.
– Jag ville visa mattens fantastiska förmåga och öppna dörren till en ny värld. Redan på gymnasiet har eleverna tillräckliga kunskaper för att räkna på saker som är mer avancerade än kursplanen erbjuder. Det är jätteviktigt att de får den insikten, säger Ninni.
Till sin föreläsning valde Ninni ut två numeriska metoder som hon förklarade för mattelärarna på plats. Tanken var att lära ut två rätt enkla metoder som är viktiga att kunna, men som inte är lika kända som andra numeriska metoder.
– När jag själv gick på gymnasiet tänkte jag att de flesta ekvationer inte går att lösa. Under min föreläsning visade jag en metod som gör att man kan komma så nära svaret som man vill utan att det krävs att man läst matte på en hög nivå. Jag ville visa hur man använder dessa numeriska metoder i praktiken, säger Ninni.
Från föreläsning till gymnasielektion
Efter föreläsningen följde en givande och engagerande diskussion med deltagarna om hur man kan göra en lektion för gymnasieelever om de numeriska metoderna. Senare under våren blev Ninni inbjuden till en skola i Falköping där en av de deltagande mattelärarna skulle göra just det. Resultatet blev lyckat.
– Det var jättekul att lyssna till läraren som höll i lektionen. Eleverna var också engagerade och ställde massor av frågor. Efter lektionens slut satt de kvar en lång stund utan att springa ut genom dörren. Det var verkligen roligt! säger Ninni.
Det var inte bara gymnasieläraren som fick med sig mycket från mötet med Ninni. Även Ninni bjöds på nya perspektiv från någon som har större inblick i gymnasieelevernas tankesätt.
– Dagen innan jag åkte ner till Falköping hade jag precis rättat en omtenta för förstaårselever i matematik. Det var den värsta tenta jag varit med om! Alla vi mattelärare på KTH funderade över hur de kunde ha räknat så fel vid särskilt en uppgift, berättar Ninni.
Hon lyfte problemet med matteläraren på gymnasieskolan – som direkt förstod var det hade blivit fel.
– Hon var van vid att just den funktionen räknades ut fel bland eleverna och förstod att det handlade om att man hade bytt plats på två variabler i formeln. Hennes insikt och förståelse för elevernas svårigheter var väldigt givande att få ta del av, avslutar Ninni.